Bengt Nilsson: Tekniken förändras, men principerna bakom bra bolag består

Bengt Nilsson har upplevt mer än fyrtio år av förändring i den globala mjukvaruindustrin. Han var med och grundade IFS i början av 1980 talet och byggde bolaget från ett studentrum i Linköping till en internationell leverantör av affärssystem. Senare var han med och byggde Pagero inom digitala affärsdokument och elektronisk fakturering. 

 

När Bengt Nilsson gästar Industriinsikt återkommer han till erfarenheterna från dessa resor för att resonera om vad som egentligen förändras när ny teknik slår igenom och vad som förblir förvånansvärt konstant. 

 

Under hans yrkesliv har relationsdatabaser, internet, mobilitet, molntjänster och artificiell intelligens presenterats som teknikskiften med potential att förändra spelplanen. Bengts perspektiv efter att ha upplevt flera av dem är betydligt mer jordnära än många av dagens diskussioner om AI. 

 

Tekniken förändras och skapar nya möjligheter, men principerna bakom att bygga bra företag verkar förändras betydligt långsammare. 

 

AI är ett kraftfullt verktyg, men verksamheten finns kvar 

När IFS började bygga affärssystem var relationsdatabasen fortfarande en relativt ny teknologi. Möjligheten att bygga system som kunde flyttas mellan olika typer av hårdvara skapade nya förutsättningar, men tekniken löste inte kundernas problem på egen hand. 

 

Det som gav IFS en väg in på marknaden var istället förståelsen för underhåll och industriella processer. Grundarna hade arbetat med svenska kärnkraftverk och såg hur varje anläggning byggde sina egna underhållssystem. Kombinationen av verksamhetskunskap och ny teknik skapade möjligheten att göra något bättre. 

 

Samma resonemang återkommer när Bengt pratar om artificiell intelligens idag. 

 

AI kan enligt honom vara mycket kraftfullt för exempelvis prototypande, produktutveckling och automation. Utveckling kan gå snabbare och människor kan få möjlighet att göra mer med samma resurser. Samtidigt ifrågasätter han föreställningen att AI automatiskt ersätter de system och processer som redan driver företagens verksamheter. 

 

Affärsprocessen försvinner inte bara för att ett nytt tekniskt verktyg introduceras. Ett ERP system behöver fortfarande hantera produktion, underhåll, order, ekonomi och andra verksamhetskritiska processer med hög tillförlitlighet. AI kan byggas in i dessa processer och göra dem bättre, men någon behöver fortfarande förstå vad processen ska åstadkomma och vilka krav som måste uppfyllas. 

 

För en CIO eller företagsledning blir frågan därför större än var organisationen kan implementera AI. Den relevanta frågan blir vilka problem som faktiskt lämpar sig för tekniken, vilken data som finns tillgänglig och var traditionella lösningar fortfarande är både billigare och mer robusta. 

 

Bengt beskriver AI som ytterligare ett verktyg i verktygslådan. Han ser stora möjligheter, men tror inte att tekniken innebär att människor blir överflödiga. Istället kan människor använda tekniken för att automatisera uppgifter de helst vill slippa och lägga mer tid på annat arbete. 

 

Efter flera decennier av teknikskiften är det kanske just proportionerna i det perspektivet som är intressanta. 

 

Global ambition behöver finnas från början 

IFS började sin internationella expansion på ett sätt som många nordiska bolag känner igen. Efter Sverige följde Norge, Finland och Danmark innan bolaget sökte sig längre ut i världen. 

 

Med erfarenheten från den resan är Bengt självkritisk. Att lägga fem eller sju år på att etablera sig i Norden kan framstå som logiskt, men samma tid investerad i en betydligt större marknad hade kunnat skapa andra möjligheter. 

 

När IFS hade begränsat kapital för nästa steg valde bolaget Polen. Anledningen var pragmatisk. Det var en stor marknad där det fortfarande gick att etablera verksamhet med de resurser som fanns tillgängliga. IFS fokuserade på energisektorn och byggde under 1990 talet en stark position på den polska marknaden. 

 

Med tiden växte verksamheten vidare internationellt. 

 

Erfarenheten formade en princip som Bengt återkommer till flera gånger i samtalet. Om ambitionen är att bygga ett globalt produktbolag behöver produkten och organisationen vara internationella från början. 

 

Det handlar om betydligt mer än att översätta ett gränssnitt när expansionen börjar. Valutor, språk, skattesystem och lokala variationer behöver kunna hanteras utan att den grundläggande produkten byggs för en enskild hemmamarknad. Även organisationens föreställning om vad som är möjligt påverkas av den ursprungliga ambitionen. 

 

För nordiska bolag blir detta särskilt relevant eftersom hemmamarknaderna är små. Bengt pekar på att ett medelstort familjeägt tyskt företag kan omsätta flera miljarder kronor och redan finnas i ett tjugotal länder. Det skapar helt andra krav på systemen och samtidigt en betydligt större potentiell marknad. 

 

Globalisering blir därmed inte bara en fråga för försäljningsorganisationen. Den behöver finnas i produktarkitektur, organisation och ambition redan när bolaget fortfarande är litet. 

 

Bra människor är fortfarande utgångspunkten 

Trots ett långt samtal om teknik, affärssystem, internationalisering och AI återkommer Bengt konsekvent till samma faktor när han beskriver hur företag byggs. 

 

Människorna är fortfarande utgångspunkten. 

 

När han idag utvärderar bolag som investerare tittar han först på vilka människor som driver verksamheten och varför de gör det. Ekonomisk framgång kan bli ett resultat av resan, men enligt Bengt får den inte vara den huvudsakliga drivkraften. 

 

Han söker människor som genuint vill bygga en bra produkt och som tycker att problemet de arbetar med är intressant. Därefter tittar han på själva produkten, den tekniska höjden och möjligheten att bygga för en internationell marknad. 

 

Samma människosyn präglade enligt honom uppbyggnaden av IFS. När bolaget expanderade behövde organisationen decentraliseras och fler personer bli kulturbärare. Ledarskapet kunde inte bygga på att en enskild grundare fattade alla beslut. 

 

Istället handlade det om att lita på människor och ge dem möjlighet att agera. 

 

Bengt berättar om en amerikansk medarbetare som efter hans avgång skrev ett brev och tackade för att koncernchefen vid ett tillfälle hade stannat och pratat med honom i tio minuter. För Bengt själv var situationen närmast självklar. För medarbetaren, som var van vid en betydligt större hierarkisk distans, betydde mötet något annat. 

 

Det nordiska ledarskapet kan i det perspektivet vara en konkurrensfördel när bolag internationaliseras. Kortare avstånd mellan människor, decentraliserat ansvar och chefer som inte betraktar vardagliga uppgifter som någon annans ansvar kan bidra till en kultur som går att skala. 

 

Samtidigt kräver decentralisering tydlighet kring vad organisationen försöker åstadkomma. Människor behöver förstå produkten, kunden och målet för att själva kunna fatta bra beslut. 

 

Teknikskiften förändrar möjligheterna, inte behovet av omdöme 

En annan princip från Bengts erfarenheter handlar om misstag. Han jämför med flygbranschen, där fel behöver rapporteras för att organisationen ska kunna förstå dem och förhindra att samma sak händer igen. 

 

Samma princip kan användas inom mjukvaruutveckling och företagsledning. Om människor kan berätta när något har blivit fel utan att fokus hamnar på att bestraffa individen kan kunskapen istället användas för att förbättra kvaliteten. 

 

Det resonemanget knyter också ihop flera av samtalets teman. 

 

Ny teknik kommer fortsätta introduceras. Vissa teknikskiften kommer skapa stora värden medan andra kommer visa sig vara övervärderade. Bengt har själv sett hur marknaden under tidigare teknikvågor värderat tekniska funktioner högt långt innan de skapade motsvarande affärsvärde. 

 

Hans råd till dagens ledare är därför inte att försöka förutsäga varje teknikskifte. Det handlar snarare om att vara lyhörd, anpassningsbar och beredd att se förändringar som möjligheter. 

 

För VD, CIO, ledningsgrupp och styrelse innebär det ett ansvar som knappast blivit mindre i AI eran. Organisationen behöver förstå ny teknik tillräckligt väl för att kunna använda den, men samtidigt behålla omdömet kring vilka problem som faktiskt är värda att lösa. 

 

Efter fyrtio år av teknisk utveckling landar Bengts resonemang därför i något betydligt enklare än en ny modell för digital transformation. 

 

Bra människor behöver fortfarande bygga bra produkter för verkliga problem. Företag med globala ambitioner behöver våga tänka större än sin hemmamarknad. Ny teknik behöver användas där den faktiskt gör verksamheten bättre. 

 

Tekniken fortsätter att förändras, medan mycket av det som bygger bra företag består. 

 

 

Artikeln bygger på samtalet med Bengt Nilsson i Industriinsikt, Euvics podcast om digitalisering och ledarskap. I det fullständiga avsnittet utvecklar Bengt sina erfarenheter från IFS och Pagero, sin syn på AI och tidigare teknikskiften samt vad han efter mer än fyrtio år av entreprenörskap fortfarande anser vara avgörande för att bygga bra bolag.