Vad Ericssons moderniseringsresa säger om nästa fas av digitalisering 

När digitalisering diskuteras handlar samtalet ofta om AI, molntjänster och nya verktyg. I stora globala verksamheter är verkligheten en annan. Där avgörs konkurrenskraften av förmågan att stegvis modernisera ett komplext systemlandskap, fatta svåra prioriteringar och samtidigt upprätthålla en verksamhet där drift aldrig får stanna. 

 
Det perspektivet präglar arbetet hos Malin Persson, CIO på Ericsson. Hennes beskrivning av företagets transformation visar att teknikskiftet inte främst handlar om att införa AI, utan om att skapa en arkitektur, en organisation och ett arbetssätt som gör AI möjlig. 

 

Modernisering innan innovation 

En återkommande poäng är att AI inte kan betraktas isolerat från den tekniska grunden. Ericsson har under flera år moderniserat sin IT-miljö genom omfattande molnmigreringar, konsolidering av plattformar och en global SAP-instans. Det har skapat förutsättningar för högre automatisering och snabbare förändringstakt. 

 

Persson beskriver resultatet tydligt: “Vi har tagit väldigt mycket sådana modiga beslut. Vi har flyttat hela vår miljö till cloud, till exempel.”  

 

Parallellt driver Ericsson en omfattande automatisering av den operativa IT-leveransen. Målet är att en mycket stor del av den dagliga driften ska kunna hanteras automatiskt, vilket frigör resurser för utveckling och förbättring. 

 

Enterprise IT blir en del av produkten 

En annan central observation är att gränsen mellan produktutveckling och enterprise IT blir allt mindre relevant. För ett globalt teknikföretag är interna plattformar, data och arkitektur en del av den produkt som kunderna ytterst upplever. 

 

Det ställer höga krav på enterprise-arkitektur. Visionen från produktorganisationen måste översättas till gemensamma principer, plattformsval och arkitekturbeslut som kan omsättas i hundratals lokala beslut utan att skapa onödig komplexitet. 

 

AI kräver nya arbetssätt, inte bara nya modeller 

Ericsson arbetar med AI på flera nivåer. Dels används tekniken för att automatisera drift och utveckling, dels byggs gemensamma team som hjälper verksamheten att identifiera var AI faktiskt skapar affärsvärde. Rollen är inte att utveckla alla lösningar själva, utan att fungera som vägledare och utmana befintliga processer. 

 

Samtidigt pekar Persson på att nästa stora utmaning handlar om data. Semantik, informationsmodeller, governance och dataarkitektur blir avgörande för att AI ska kunna användas i stor skala på ett säkert sätt. 

 

Hon sammanfattar riktningen: “Vi måste börja tänka machine first.”  

 

Ledarskap i en tid av ständig förändring 

För ledningsgrupper innebär utvecklingen mer än tekniska investeringar. Roller förändras, traditionella arbetsuppgifter automatiseras och nya kompetenser blir viktigare. Persson lyfter särskilt fram källkritik, mellanmänsklig kommunikation, förändringsledning och förmågan att formulera rätt problem som framtidens nyckelförmågor. 

 

Hon betonar också vikten av att behålla nyfikenheten och våga vara nybörjare när teknikutvecklingen accelererar. 

 

Slutsats 

Ericssons moderniseringsresa visar att framgångsrik digitalisering sällan handlar om enskilda AI-initiativ. Den bygger på långsiktiga investeringar i arkitektur, standardisering, data och organisationsförmåga. För VD:ar, CIO:er och styrelser innebär det att den verkliga konkurrensfördelen inte ligger i att införa fler verktyg, utan i att skapa en verksamhet där teknik, processer och människor utvecklas i samma riktning. 

 

Lyssna på poddavsnittet där Malin Persson berättar hur Ericsson bygger grunden för AI genom modernisering, data, arkitektur och långsiktiga strategiska investeringar. Lyssna på hela poddavsnittet här.